Bragdinsats gav dövlandslaget en kvartsfinalplats

IMG_9829

BILDTEXT: John Novak skriker ut glädjen med de svenska fansen i bakgrunden

 

Jag är helt slut, både mentalt och fysiskt. Spelarna firar med publiken. Conny Bååth skickas upp i luften. Publiken tänder bengaler och luften fylls med blågul rök. Belcher skriker ut glädjen i ösregnet. Några spelare kramar om varandra länge.Några andra går till Italiens avbrytarbänken och tackar spelarna för matchen. Glädjen som finns i luften hoppas jag verkligen alla någon gång upplever.

Detta var momenten efter slutsignalen, vi har precis slagit Italien med 1-0 och är alltså klara för kvartsfinal med en trupp vars snittålder är på 19 år. Det ska inte vara möjligt om man ser till logiken. Vi var det sämst rankade lag i gruppen som bestod av stornationer som Tyskland, Italien samt Grekland men lyckades ändå kriga oss till en kvartsfinalplats. Laget som egentligen åkte till EM för att se och lära, där OS och alla andra kommande mästerskap var det stora målet. Detta unga lag har verkligen satt Sverige på fotbollskartan, ingen har sett Sverige spela på 24 år och helt plötsligt blir vi som sämst åtta. Superlativen till dessa killar kommer aldrig räcka till, det är elva krigande hjältar som under matchen offrat allt för varandra och ytterligare elva spelare på bänken som hela tiden varit redo att komma in och ge hundra procent vid varje situation. Ingen vek undan för någon i närkampsituationerna, alla ville vinna. Förbundskaptenen Conny Bååth och assisterade förbundskapten Adrian Whale har verkligen ingjutit en mentalitet där en kollektiv organisation är nyckeln till framgång för vårt landslag. Allt annat än livstidskontrakt med dessa två vore en ren skandal. Även målvaktstränaren Anwar Aly har haft en stor roll i vår framgång, våra målvakter är världens bästa i dövfotbollen. Vi har en grym målvaktstrio där alla skulle vara förstemålvakt i alla nationer som finns i detta EM. Nej, jag överdriver inte. Sen har vi fantastiska killar i staben som Tomas Andersson och Michael Skarborn som ser till att spelarnas fysik är helt redo till matcherna. Kort sagt, segern och vår framgång var ett resultat av att alla slet för varandra, offrade för varandra och nådde framgång tillsammans. Detta lag kan beskrivas med ett ord, ett simpelt ord, lagmaskin. Lagmaskinen ska nu bara fortsätta utvecklas, jag kan knappt bärga mig för att få se detta lag om några år. Lagmaskinen ska bli ännu bättre, än mer fruktad och än mer svåra att besegra. Det Italien upplevde idag var bara början…

Första halvlek

Sverige startade med en 4-2-3-1 formation som vi gjorde mot Grekland, men som blir till mer en 4-5-1 formation när vi försvarar. Yttrarna ska sjunka djupare och Oliver Rasinaho som spelar i en nummer tio-rollen ska också sjunka djupare så vi får tre centrala mittfältare, nyckeln i denna match var att Italien skulle få mycket boll då vi såg att de hade stora problem mot Grekland som inte ville ha boll samtidigt som Italien var farliga mot Tyskland som hade mycket boll. Italien är riktigt giftiga på omställningar och kontringar så vi skulle inte pressa för allt mycket utan istället hålla ett bra avstånd till motspelarna med rejält understöd som täcker ytorna bakom, Italien skulle inte få någon yta gratis.

Vi började matchen bra defensivt, Italien fick ha en del boll men vi var farliga med våra kontringar. Det tog inte lång tid innan vår publikskara fick explodera, närmare bestämt endast efter åtta minuter då Dennis Koss skruvade in en hörna som nickades undan av en italienare till Peter Delin som stod en bit utanför straffområdet och sköt bollen tillbaka in i straffområdet, den italienska målvakten såg ut att försöka boxa undan bollen men då Adam Neverland stressade målvakten blev det en dålig utboxning, bollen damp ner framför Rekar Essa fötter som distinkt sköt in bollen i nätet. Det fantastiska var att Sverige körde en hörnvariant som vi tränat på innan matchen med fyra fysiskt starka spelare inne i boxen i straffområdet precis innan målet, just fasta situationer är en av Connys flera vapen och det har verkligen gett oss resultat.

Efter målet sjönk vi ännu mer, Italien fick ha boll ännu mer men de skapade knappt något och absolut inga farligheter. De mindre chanser de fick kunde våra fantastiska backar rensa undan eller så tog John Novak hand om dem. Adam Neverland har samtidigt varit en gigant under början av matchen, hans brytningar och fysik vållade stora problem för Italien. De skapade absolut ingenting från deras vänstra kant, samtidigt som Adam också skapade flera farligheter med hans snabbhet och löpningar längs kanten.

Italienarna fick en fin chans den 33:e minuten när de sköt ett skott som smet precis utanför den vänstra stolpen,  men det svenska försvaret kändes ändå fortfarande tryggt. Yttrarna Boklund och Essa har varit fantastiska defensivt under matchen, de gav hela tiden ytterbackarna understöd och även Nyman och Koss gav understöd vilket ofta tvingade Italien att skicka bollen tillbaka till försvararna då de inte kunde bräcka igenom vår försvarsmur. Det innebar också frustrerade italienare som ofta tappade koncentrationen och slog flera slarviga passningar samtidigt som vi fortsatte vara disciplinerade och gjorde inga misstag. Italien började också spela småfult och det skulle visa sig vara ödesdigert för italienarna…

IMG_9660

 

BILDTEXT: Bilden visar vår defensiva organisation – vilket var nyckeln till segern

Andra halvlek

Nu var vi bara 45 minuter från en kvartsfinalsplats, även om jag var riktigt nervös kände jag ändå innerst inne att killarna skulle klara av det bara de spelar som de gjorde under första halvleken. Killarna fortsatte att spela tajt, disciplinerat och organiserat. Det var samma sak som under första halvleken, det skapades knappt något från det italienska håll. Ja, de hade mycket boll men man vinner inte matcherna genom att ha 70% av bollen utan det är antalet mål som avgör vilket lag som vinner matchen. Italien fortsatte med deras slarviga passningar, efter att de börjat förstå de inte kunde tränga igenom mitten. De få gånger Italien lyckades komma in i straffområdet så kunde antingen Delin eller Tebibel rensa undan bollen, man såg hur frustrationen hos italienarna växte ju mer matchen led. En annan gigant under matchen var den blott 15 årige Dennis Koss, vi hade tidigare sett hans offensiva kvalitéer men idag såg vi hur otroligt nyttig han var defensivt. Under matchen stoppade han flera farliga kontringschanser genom precisa glidtacklingar på bollen, dessutom kunde han med sin fantastiska speluppfattning sänka ner tempot flera gånger och hitta ytorna som ingen annan hade hittat. Det var välförtjänt att han vann matchens spelare även om det egentligen var en enorm laginsats som bäddade för segern.

Boklund fick gå ut efter 65 minuter till förmån för Alexander Neverland, Boklund var extremt nyttig under matchen med sitt försvarsspel. Det var fantastiskt att se hans kämpaanda under matchen. Strax efter bytet fick Belcher en jättechans när han kom mot straffområdet från vänstersidan och sköt ett lågt skott som målvakten stoppade med benet, bollen skruvades retfullt över målet. Ett mål där och matchen hade förmodligen varit dödad. Istället var det momenten efter som drog ner rullgardinen för Italien när Jacopo Mannari helt vårdlöst sparkade ner Adam Neverland efter att Adam vunnit en boll och hållit fast bollen, domaren drog upp Mannaris andra gula kort och han fick lämna planen. Ett väldigt orutinerat agerande från Italiens lagkapten.

Italien fick fortfarande ha mycket boll men det var ännu lättare för oss att försvara, de skapade ingenting. Absolut ingenting. Under slutet av matchen försökte Italien med fler och fler långskott då de insett att de inte kunde gå igenom vårt försvar, men alla dessa långskott var ofarliga och vi kunde dra ner tempot vid utsparken vilket ledde till stora klagomål från italienarna.

Matchklockan tickade när vi fick en chans att på riktigt punktera matchen när Rekar Essa efter en långboll kunde springa förbi den utrusande målvakten och få en tom målbur, dock kunde en italienare glidtackla och stoppa bollen som istället gick till hörna för oss. Någon minut efter tjöt slutsignalen och vi är i kvartsfinalen! Spelarna firade rejält med fansen, tränarna och alla som ville hylla det svenska laget.

Varje spelare på planen ska hyllas, alla har kämpat enormt för varandra och det var absolut inga inviduella som avgjorde utan ett lag som avgjorde. Återigen, ett ord för detta lag. Lagmaskin.

Storbritannien på söndag klockan 19.00

Nu gäller det dock att spelarna kommer tillbaka till jorden och fokuserar för fullt på matchen mot Storbritannien, landet som vi stal en poäng från under EM-kvalet. Krigar killarna på som under matchen mot Italien och inte ger Storbritannien någonting gratis tror jag det blir riktigt tufft för dem, men oavsett hur resultaten blir så har vi gjort en fantastisk EM. Över förväntan och hyllningar haglar från alla håll, medialt börjar vi också få större uppmärksamhet vilket är fantastiskt då det är en av nycklarna till att landslaget ska fortsätta expandera. På återseende till söndag!